Under dygnets allt för få timmar.

För ett halvår sedan hade jag tid i överflöd, tid till att göra absolut ingenting och då njöt jag. Jag kände på mig att tider som dessa skulle komma då tiden plötsligt blir en bristvara och det enda jag kan tänka på är allt som ska göras under dygnets allt för få timmar. Jag har börjat träna (Halleluja!), Min moster har en fantastisk övertalningsförmåga som fick mig att gå med på träning varannan dag och det går (än så länge) väldigt bra! Det tar mycket tid.

Lägenheten börjar sakta men säkert att ta form. Fredrik får tjata sig hes på mig om att städa och vi gnäller på varann om disken - allt är med andra ord som det ska. De gånger vi inte kan komma överens om vem som ska gå ut med soporna, tvätta eller sätta igång motorvärmaren så går det mesta att lösa med "sten, sax, påse", Ett system som nästan aldrig fungerar till min fördel.

Jobb är det mycket av också, Jag täcker upp och hoppar in. Jag tror även att det blir en hel del om någon vecka då vi börjar flytta butiken till nya lokalen. Så det där med tid är det dåligt om...